Här berättar Malin Gradow och Mattias Olander med egna ord och bilder om sin resa ner till Medelhavet för att för första gången möta deras Smajla. Katamaranen som de har köpt, som en tid framöver kommer att gå som charterbåt nere i medelhavet. Första turen dit av många kan man ju gissa 🙂 Tack Malin och Mattias för er berättelse och bilder!
”Semester i solen, i Grekland, med VÅR katamaran Smajla! Man blir liksom glad bara av namnet.
Vi började resan med att träffa Mattias vänner på Arlanda. Vi ”tjejer” drog till en VIP-lounge. God sallad och espresso till ”lära känna” samtal om utlandserfarenheter och gemensamma livsdrömmar.
”Grabbarna” tog varsin öl bland den stora massan, och pratade gamla minnen kan man misstänka.
”You are very lucky”, sa Grekerna när vi kom fram. ”Lucky” för att vädret var ovanligt varmt och soligt för årstiden. Fin solnedgång från hotellbalkongen med ”havsglimt” innan promenad till kvällens middag. Vi njöt första kvällen av en underbar middag med konstnärlig uppläggning, Merlot och fin service. Nattens sömn stördes dock av fnittriga ungdomar som sprang mellan varandras hotellrum i korridoren. Längtan till vår Smajla var stor på många sätt.
På lördagen tog vi efter sen hotellfrukost en promenad till hamnen där hon är tillagd. Vi frågade lite försynt strax innan lunch om när båten förväntades vara klar idag. Vi blev då hänvisade till ”managern”, sittandes i en annan katamaran som kontorsplats. Vi skulle bara lite snabbt skriva dokument på försäkringen för veckan och bekräfta våra certifikat för båt, men han bad en annan man som redan satt där att lämna båten då detta var ”vip treatment, they are the owners”. Tänk vad lite som behövs för att man ska känna sig lite fånigt viktig och prioriterad liksom…
Därefter visade ”charterbåts-värdinnan” oss till vår Smajla där ”Teknikern” gav oss en mindre rundvandring av knappar, säkringar och mätarpaneler. Lite tips om hamnar och nya sjökort.
Första målet på vår korta men efterlängtade första tur med Smajla var Poros, en ö med landbindning till en annan ö och taxibåtar över den lilla kanalen till fastlandet nästan längst söderut i den Saroniska gulfen. Inte mycket vind, så blev att testa henne för motor första dagen. Vi njöt av solen och av att vara lediga. Synnerligen bekväm sällskapsyta utomhus på vår katamaran, såväl föröver på nätet som akterut vid
Poros var efter några timmars färd redan på långt håll tillsynes en underbar oljemålning av grekiska hus tätt byggda över hela den pittoreska, toppigt bergiga lilla ön med en lång kaj, som redan var nästan full av båtar. Mycket mer än vanligt denna tid på året. En rysk ”Regatta” på ca 60 segelbåtar med röda flaggor tog upp majoriteten av platserna visade det sig. 2 nätter spenderades här då ordentliga vindar och vågor mot kaj gav otäcka skador på flera båtar och det var svårt, för att inte säga omöjligt och farligt, att lämna den kvällen. Restaurangen Poseidon får 10/10 oliver med fantastisk service, toppen mat och exceptionellt fräsch gästtoalett.
Dags att lämna fina Poros toppiga ö. Väder och vind bestämmer allt som oftast val av mål när tiden till hemgång till havs i båt är begränsad. Efter lite funderingar valde vi att följa Saroniska bukten längs västsidan norrut istället för att chansa på en längre tur söderut till Spetses. Första försöket att segla blev i knappt 5 knop. Den lilla hamnen Neas Epidavros var väl värt ett tyst besök med tydlig lågsäsongs känsla till skillnad från underbara, men mer livliga lilla ön Poros. En fiskare och 3 förväntansfulla katter ”mötte” oss på kajen när vi skulle lägga till för en lugn natt i den lilla viken.
Härefter valde vi att ta oss vidare bara någon timme bort för att ligga på svaj utanför Korfos, en idyllisk liten fiskeby jag besökte landvägen för 2 år sedan i samband med bästa vännens mans 50-års firande. Promenad, nya fyrfotade vänner längs vägen och riktigt god fisk, calamares och grekisk sallad gjord på äkta grekiskt vis av gullig kvinna på en restaurang precis vid kajkanten där vi lade till med gummibåten.
Det hade nu redan blivit dags att tänka på refrängen och nästa resmål vi lade kurs mot var östra sidan på ön Agios för att hinna tillbaka till hemmahamnen lördag morgon. Vi gav nu seglen ännu en chans trots mycket lite vind. Denna gång bara kring 3 knop. Att ligga på nätet i fören, tyst, seglandes över stilla vatten med öar på olika avstånd i mjuka vattenfärgsliknande skiftningar av blått, grått, grönt och brunt som i 3 dimensionella lager var smärre sagolikt. Efter känslan av att ha seglat över de sju haven, men knappt kommit en femtedel mot dagens mål, fick vi dock köra för motor igen. En snabb skymning och efter nytt övervägande av tid ändrade vi kurs och gled vi en dag tidigare in i hemmahamnen strax efter ännu en vacker solnedgång akterut. Hon är så fin, Smajla. Och redan väldigt
Sista dagen med vännerna spenderades på en närliggande strand och till kvällen tog vi typ ”tvärbanan” till Glyfada centrum och ett Kebab House med enorma portioner mat. En ytterligare dag och natt fick jag och Mattias allena liggandes i hamn med vår Smajla innan det blev dags för hemgång från +20*C i Aten till -3*C på Arlanda.
Nu är det dags för service och vila för Smajla till nästa säsong. Vi saknar henne redan.”
